lördag 24 januari 2015

Olyckskorpen...

Måste ju berätta vad som händer här i huset. Med Effie.
Under året har hon kliat sig ganska mycket. Vi har varit hos veterinären flera gånger och kollat upp det. Effie har tvättats med specialschampo två ggr i veckan under en period. Det hjälpte litegrann men inte fullt ut så hon kliade sig ändå.
Jag har gett henne specialfoder från veterinären för att se om det skulle vara någon foderallergi men det hjälpte inte heller. Jag var noga med att inte ge något annat än just det fodret.
Så före jul var vi in igen för jag orkar verkligen inte se hur hon kliar och kliar. Ibland kliade hon så hon var alldeles röd i huden och ibland även lite sårig.
Det blev bestämt att vi skulle testa ge henne kortison om levervärdena såg bra ut så det blev blodprov och även urinprov. Levervärdena var bra. Urinprovet visade (som vanligt) på en liten mängd blod i urinen. Det har hon alltså haft varje gång vi kollat det. Troligen läker hon lite från njurarna men det ska visst inte vara någon fara. Vi kollade även ett öga som var rinnigt och irriterat. Veterinären upptäckte en liten fläck som var lite upphöjd. Kanske en liten skada eller en förändring på tredje ögonlocket.
Så vi fick prednisolon utskrivet och så har Effie fått tabletter först varje dag och så trappat ner till 3/4 tablett varannan dag.  Vi hoppades kunna ge 1/2 tablett varannan dag men då börjar hon klia.
Fick även droppar för ögat.
Efter jul och nyår var vi på återbesök. Ögat såg bra ut! Phu, var orolig för att det inte skulle blivit bättre för då skulle de kanske velat operera på tredje ögonlocket!
 
Sedan har hon haft ganska dålig andedräkt ett tag. Jag har kollat tänderna, veterinärer har kollat tänderna och alla tycker att hon har jättefina tänder för att vara 12 år. Lite tandsten men inte så mycket.
Men nu hittade jag alltså mellan två framtänder typ en ficka där det samlas något klet som luktar "lik" Tandköttet har liksom dragits tillbaka lite så tänderna är mer blottade.
En dag på jobbet var hundarna med och så hade vi veterinär där för en ko som var dålig så jag frågade om hon kunde kolla Effie i munnen. Hon kollade och tyckte att jag skulle kontakta min veterinär under veckan. Så det gjorde jag. Fick en tid på fredag kl 11.10
 
Så i torsdags åkte vi för att träna rallylydnad.
När jag öppnar buren bak i bilen så gnäller Effie till. Sally och Betty kommer fram till grinden och jag tar ut dem. Effie står kvar. Det var ganska mörkt men jag ser att hon står konstigt med ena bakbenet utsträckt så jag tror att hon sitter fast med benet. Det gjorde hon inte men svansen sitter fast!
Jag har en MIM bur, det är ganska brett mellan gallerstängerna så där finns inget de kan fastna i. (kanske skulle en liten valp eller liten hund kunna få ut huvudet där och fastna) Uppe vid taket på buren är det några lodräta skåror som jag inte vet om de har någon funktion överhuvudtaget. Det ser ut som någon typ av ventilation men hela buren är ju gles så det kan inte vara syftet. Det är säkert bara någon designgrej...
Iallafall så har Effie på något vis fått in svansen i en av de skårorna. Den är kanske 5 mm bred. Hon sitter fast ganska ordentligt så det är faktiskt med milt våld som jag får lös henne.
Det är som sagt mörkt men jag ser att jag fått blod på fingrarna så jag förstår att hon blöder från svansen.
Vi går in, det droppar blod. Innanför dörren till träningslokalen träffar jag två st tjejer som får hålla Effie medan jag sätter undan Sally och Betty. Effie är glad, två st nya människor som hon får hälsa på så svansen går glatt, det svätter blod på väggar och golv.
Iallafall så får vi fram papper och så småningom kompress och gasbinda och kan linda om svansen. Såret är kanske 3 cm långt. En skinnflik sitter kvar längst ut, men det ser inte akut ut. Jag bedömde iallafall att det inte är något som en veterinär syr fast.  Och så har hon ju tid hos veterinär redan dagen därpå... Så jag tränade rally med de andra två och Effie sitter i buren. Kändes lite taskigt men jag tror att det var bra. Hon höll sig i stillhet så bandaget satt kvar och det slutade blöda.
 
Iallafall så ringde jag veterinären på fredag morgon och förvarnade om svansen.
Veterinären kollade och konstaterade att det blir amputation av yttersta biten av svansen. Jag fick med mej ett recept på rimadyl och vetrimoxin (smärtstillande och antiinflammatoriskt) Effie fick ett nytt bandage på svansen och så ska vi byta det ca två ggr per dag. Tur att hon är snäll!
På måndag lyckades de klämma in tid för att amputera svansen, ibland är det bra att vara stammis hos veterinären...
Då ska de även kolla mer ordentligt på tänderna, passar ju bra att göra det när hon ändå är sövd.
Jag funderar på om jag ska fråga ifall de vill ta bort en fettknöl som hon har på sidan av bröstkorgen. Med Effies tur så är väl annars risken att den växer och så måste den tas bort om ett halvår iallafall.
 
Lilla Effie olyckskorp!

måndag 5 januari 2015

Ett täcke i skogen

Idag har Effie skrämt mej!
Slutade tidigt idag så jag tog med alla brudarna på en skogspromenad. Det snöar, alla tre var lite extra spralliga så de hade ganska bra fart under tassarna. Det var jättehärligt! 
Vi gick faktiskt bara rakt ut i skogen, följde några rådjurs-stigar ibland, bara gick. Såg ett litet hus i skogen som jag aldrig sett förr. Måste vara nån som satt upp som älgpass. Det såg nästan ut som ett utedass. Det hade gått mycket rådjur på ett ställe så Sally och Betty gjorde ganska vida lovar runt mej men Effie var duktig och höll sig nära. 
Sedan när vi bara hade en liten bit hem så försvinner Effie. Inte så att jag hinner bli orolig. Men det är ju inte lönt att ropa på henne för hon hör ju ändå inte. Så jag stod och väntade en stund sedan börjar jag gå hemåt i sakta mak. Och efter någon minut så kommer tanten lufsandes efter mej. Bara det att hon saknar något. Sitt röda fleecetäcke.  Det är då jag blir rädd. Hon har alltså fastnat någonstans i skogen. Som tur var kommit sig ur täcket och gått ikapp mej. Men tänk om hon inte tagit sig ur täcket?  Jag som ofta har kläder på hundarna, inte så ofta halsband på när de är lösa men täcke eller overall eller reflex och blinkhalsband. Ska jag våga mej ut i skogen igen med lösa hundar med kläder på? 

Täcket som nu finns någonstans i Kullaskogen kanske vi aldrig hittar igen men det är det då värt i så fall, för Effie följde med hem!